
Tänk att min syster köpte en sticksats till koftan ”Gotiska fönstret” till mig idag. Jag älskar historien om kvinnorna på kusten som satt hemma och stickade de allra mest fantastiska tröjor och accessoarer för Bohus Stickning. Nu för tiden går det att köpa beskrivning och handfärgat garn i 50 % angora och 50 % merinoull på Bohusläns Museum. Min förra tog två år att få färdig, jag antar att det gick lite snabbare för kvinnorna på 30-talet… men jag ska minsann kämpa på för jag vill helst ha den klar nu.
Utsökta mönster skapade av textilkonstnärer och garner
i utsökta ullkvaliteter var hemligheten bakom framgångarna.
Det var landshövdingskan Emma Jacobsson, som i slutet av
1930-talet organiserade detta nödhjälpsarbete för kvinnorna
i de krisdrabbade bohuslänska stenhuggardistrikten.
Arbetsledningen fanns i Göteborg och majoriteten av
stickerskorna i norra Bohuslän. Stickkurser var en av
förutsättningarna för att denna hemindustri skulle komma
att bli så framgångsrik. Kurserna stärkte kvinnorna socialt.
En veckas semestervistelse på annan ort ingick i förmånerna.
Semester var annars ett okänt begrepp för
landsbygdens kvinnor vid denna tid.
Garn och stickbeskrivningar distribuerades till stickerskorna
från stickcentralen i Göteborg. Tillbaka sändes efter en tid
de färdiga alstren. Efter justering och besiktning
levererades plaggen till välrenommerade firmor i storstäderna.
Stor uppmärksamhet rönte dessa förnämliga
konsthantverksprodukter även långt utanför Sveriges gränser.
Exklusiva varuhus i USA, Kanada, Schweiz, Frankrike
och Danmark tillhandahöll dessa omtyckta och åtråvärda plagg.